Familjen Hauguht

Det mest annorlunda med min svenska familj är nog deras livsstil.

Med min värdfamilj brukar vi baka tillsammans. Min värdmamma och min syster gillar jättemycket att baka och gör svenska kakor.

Det mest annorlunda med min svenska familj är nog deras livsstil. De jobbar inte så länge så de har mer tid hemma. Vi tar det lugnt oftare tillsammans för mina värdföräldrar slutar kl 16 och i Frankrike är min mamma hemma kl 19 så vi är alla hemma på kvällarna här i Sverige.

Men maten är ju verkligen annorlunda i Sverige. Och skolan, skolan i Frankrike är svårare och längre också och vi kan inte använda mobiler eller datorer eller bara svära inför läraren. Elever och lärare är mycket mer på samma nivå i Sverige än i Frankrike. Men jag har vant mig nu, det var konstigt de första månaderna. Men i grunden gör vi ju samma saker som svenskarna. Snackar fast vi inte får, lyssnar inte på lärarna och så.

Med min värdfamilj brukar vi baka tillsammans. Min värdmamma och min syster gillar jättemycket att baka och gör svenska kakor. Will, värdpappa, håller mest på med bilar så det följer jag inte med på. Vi tar mycket promenader tillsammans. Vi gillar att vara ute. Det är kul. Och vi spelar mycket kortspel.

Kortspel är väldigt populära i den här familjen, konstaterar Will. Det är ju så att vi svenskar inte är ute så mycket under den mörka tiden av året men under våren blir det annorlunda. Och vår familj är ju nästan en resande familj. Hittills har vi varit i Tyskland, Danmark, Teneriffa och framöver så är det väl Stockholm och Finland.
Jag och min värdsyster har gjort ett Harry Potter maraton tillsammans. Och så bakar vi mycket och äter mycket tillsammans. Det är kul att äta tillsammans med familjen för min franska familj gör inte det. Och bara vara tillsammans med familjen, umgås liksom.

Det var många saker som spelade in när vi bestämde oss för att vara värdfamilj. Dels var det lite grann kul…jag hade ganska så nyligen haft en canceroperation och då tänker men ju på vad man skulle ångra om man skulle dö och vår första utbytesstudent - Fancesca dök upp som ett ”wild card” och…ja why not? Ett litet äventyr. Det var egentligen bara tänkt att vi skulle vara en ankomstfamilj men det klickade så bra så hon blev ju kvar hos oss och vi har hälsat på henne och hon har varit här och visat allt för sin pojkvän. Det är ju ganska kul. Claire har även träffat henne. Så det blev en till och en till och en till ja vi får väl se. Så nu har vi barn i Italien, Spanien, Hong Kong, Tyskland och så klart Claire. Jag fick en ganska kul fråga av mina kollegor. De undrar ju när min dotter är så pass stor så att hon flyttar hemifrån och börjar plugga på universitetet eller vad vet jag vad ska vi göra då liksom. Och då finns det ju två alternativ. Antingen så skaffar vi hund eller så fortsätter vi med det här. Det var ju mer som ett skämt men ju mer man tänker på det desto mer sant känns det ju.

Man upplever så mycket saker som familj genom att ta emot studenter. Vi har sett saker som du som ”vanlig” svensk aldrig någonsin skulle få en chans att uppleva. Så att ja…det ger ju betydligt mycket mer än vad det kostar.

Dela